USA + Tyskland = sant!

Jag gillar den här serien Världens modernaste land av Fredrik Lindström... Jag brukar fundera på om vi kanske är "modernast i världen" i mycket eller om det bara är en känsla man har eftersom man är så van vid hur allt är hemma, att alla tycker att just deras land är mest modernt...

Idag var jag iallafall med om en grej som fick mig att känna att Sverige klår supermakten i modernhet, jag gick till Posten... Det såg ut som taget ur en 60-talsfilm... Det gör förresten alla offentliga byggnader här, t ex DMV (Vägverket) Social Security (typ Försäkringskassan, där det för övrigt gick runt beväpnade vakter), sen hjälper det ju inte att det är Downtown Long Beach heller, i hjärtat av slummen...

Iallafall så skulle jag köpa frimärken och posta julkort. Det verkar även vara helt omöjligt att köpa frimärken på andra ställen än på Posten (som stänger halv fem eller fem). Så talar postkassörskan om för mig att jag inte kan skicka mina julkort för att kuverten är för små!!! De är minsann bara 5 inches (12,7 cm) och gränsen går vid 6 (15,2 cm)... Jag frågade om hon skämtade, men hon hade linjalen i högsta hugg! Breven hade dock varit ok om de hade skickats inom landet... Så nu måste jag lägga mina fina julkuvert i fula vita kontorskuvert!

Jag tänkte direkt tillbaka på när jag skulle posta ett brev i Tyskland. Då var brevet för stort! Det hade visserligen rätt vikt för det porto jag hade, men det var dock några cm för stort, varför postkassörskan då hjälpte mig att TEJPA brevet 3 cm mindre... Måste bara säga: Detta skulle aldrig hända i Sverige! Jag vet, vill inte vara sådan (Sverige är bäst etc..), men ibland måste man. Lite kul att USA liknar Tyskland när det gäller offentliga institutioner, trodde man kanske inte..
Visst, det är ju bra att alla postkassörskorna får ha kvar sina jobb, men hur effektivt är det, det känns som att det kommer bli som i moderna Sverige utan postkontor och frimärken på macken till slut ändå...

Andra saker som känns omoderna här är mobiltelefonin (ingen täckning, dead zones, tom i områden innanför LA:s stadsgränser) och inredningen (heltäckningsmattorna....som tur var ej där jag bor). Men, mr Peterson, du kan vara lugn, jag tänker inte säga detta till nån amerikan...
Sen finns det väl saker som är omoderna med Sverige också jämfört med andra länder... kommer bara inte på så mycket... har någon några förslag?

Apropå Världens modernaste land, jag gick in på serien på svt:s hemsida och hittade Lagom-testet! http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=61788 Jag är 87 % lagom, hmm.. det känns nästan lite mycket, vill man verkligen vara så lagom??

22:05 Ok, nu bakar vi lussekatter! Vi ska bjuda på jobbet imorgon... Det har gått bra hittills, degen ska jäsa i 30 min till... Eller bra, vi åkte och handlade halv nio och hittade saffran först i tredje affären... Först såg vi bara typ kvistsaffran och den kostade 12 dollar för 0,6 gram! Sen hade de spansk saffran för 7 dollar grammet... alltså 60 kronor för saffran! Nu får de banne mig äta och tiga på jobbet hur de än blir! Men degen är iallafall god. Fast inte så gul, för vi hade ingen mortel och fick klippa saffranet istället... Jag rapporterar mer om ett tag... bara den jäser!

22:40 Degen har jäst, men inte så mycket... jämrans torrjäst!

23:40 Lussekatterna jästa och utbakta! Nu ska de bara ligga och jäsa lite på plåten också.. Men är lite orolig för sista etappen: ugnen! Det är gasugn!

1:08 Vilken julstämning!! Äter lussekatter och dricker glögg! Sista etappen var som väntat klurigast.. Men som tur var gräddade vi två plåtar och man kan ju alltid skrapa dem.... Nej, de blev faktiskt fina! Och julmusik från Youtube, så nu är julen här! Attans bara att de inte hade Janne Schaffers Julglödlåtar på Youtube bara...

Nu ska jag sova, ska bli spännande att se vad de tycker om lussekatterna imorgon.. Men antagligen kommer det vara som när jag bjöd på lussekatter i Wisconsin: de ville ha smör på dem! Barbarer...

Godnatt!

Lite flopp...

Skulle ju rapportera från inspelningen av Christine igår... Jo, det blev lite problem där, vi kom nämligen inte in! Vi skulle göra en heldag och var till och med lediga från jobbet och allt... Allt var så bra planerat, eller iallafall lite planerat. Först på morgonen åkte vi till The J Paul Getty Center. Tänkte att nu kommer man få massa tid över innan Christine, för hur lång tid kan man tillbringa på ett enda museum.. men men, det var jättestort och hur mycket som helst att titta på! J Paul Getty var en oljemagnat som köpte massa tavlor, antikviteter och porslin mm, som han sen ville att allmänheten skulle få fri tillgång till. Fast grejen var att vi bara hann kolla på en enda utställning. Resten av tiden var vi först på en guidad rundtur som visade trädgården och sen på en arkitekturrundtur. Getty Center ligger lite utanför LA i bergen med utsikt över stan och var verkligen jättetrevligt! Massa utställningar och häftiga byggnader och lugnt och rofyllt... helt enkelt ett givet utflyktstips om man är i LA (och hälsar på mig till exempel...). Så dit måste jag åka tillbaka minst ett par gånger...

Sen blev det dock lite struligt, eftersom vi först skulle forbi Ikea och köpa glögg att bjuda på med lussekatter på jobbet och sen äta och sen åka till Sony Studios. Det luriga med LA är att det jamt är massa trafik. När man än åker är det alltid en massa bilar ute! Så allt tog längre tid och när vi kom dit en halvtimme innan det började så var det redan fullt... Vi hade biljetter, men de släpper tydligen fler än det får plats ifall folk inte kommer antar jag. I vilket fall var ju det himla synd! Att missa Elaine liksom... Min tröst är dock att jag redan har biljetter till Christine 23 december....

Så nu blev det bio istället, Twilight...... Ar nog den första vampyrfilm jag någonsin sett.. Den var okej, men ingen superfilm direkt.. Boken skulle kanske kunna vara bra.. Sen blev jag störd på att alla vampyrer hade massa uppenbart vitt puder och att det var LITE överspel från en och annan i filmen.. Lite "cheesy" kanske....

Men nu ska jag jobba lite kanske...

I'm back!!!

Sorry, sorry, har varit lite dålig på att skriva... Såg tom vissa gliringar på annan blogg, så nu jäklar... Sitter på jobbet och skriver, säger kanske lite om arbetsbördan... I början kände jag att man inte borde hålla på att surfa på jobbet. Sen ok surfa, men borde verkligen inte sitta och skriva privata mail. Men nu efter några månader mailar, facebookar och lyssnar jag på radio hejvilt! Men försöker göra lite vettiga saker också såklart...

Hmm... Måste fundera vad jag har gjort de senaste veckorna... Jo, det var ju Thanksgiving förra helgen! Det var ju trevligt. På Thanksgiving ska man vara tacksam och äta massa mat. Vi var lediga fyra dar från jobbet, så det var trevligt. Den stora firardagen är på torsdagen, och då var jag först på lunch hos ett par på mitt jobbs släkt. De är från Indonesien och de körde i sin tur en japansk "Thanksgiving", så det var spännande... alltså inte för att de firar Thanksgiving i Japan, men, ja.. ni fattar. Vi åt Shabu-shabu, som man skulle kunna beskriva som en variant på fondue! De hade kokande hönsbuljong vari man doppade allt möjligt spännande: kött, kyckling, fisk, tofu och allehanda grönsaker.. däribland svampen enokitake (http://en.wikipedia.org/wiki/Enokitake, de "kultiverade", högst upp), som definitivt smakade annorlunda, lite krispigt... Och så massa goda japanska dipsåser till som man skulle blanda med.. Det var kul att uppleva något annorlunda, och ska definitivt prova på att laga när jag kommer hem...

Efter det var jag bjuden hem till en i mitt fotbollslag på "Orphan Thanksgiving dinner", dvs firande för de som inte har någon släkt i närheten. Det är en stor Träffa släkten-högtid, men det verkar som att det är en regel att ingen ska behöva vara själv på Thanksgiving, vilket känns trevligt. Hon bjöd på all traditionell mat som man brukar ha, dvs bautakalkon med stuffing, sötpotatis, typ haricot verts och såklart en rejäl pumpapaj, det var smaskigt! Var stuffed som en kalkon själv efter den dagen...

Ok, vad mer... Jag och Sara åkte ner till San Diego nu i helgen över dagen. Det verkar vara en trevlig stad, med mer av en riktig stadskärna än vad Los Angeles har. Los Angeles har i och för sig en stadskärna, men där är det tydligen ingen som är, förutom businessmen och uteliggare tydligen, + en eller annan vilsen turist (som tror man kan åka kollektivtrafik därifrån..). Vi gick runt och tittade lite, först i hamnen där de hade lite statyer och dylikt med flottan-motiv, sedan såg vi the Gaslamp district där det var trevligt att promenera med restauranger och affärer. Sen hamnade vi såklart på en Mall till slut... men det var iallafall en utomhusmall, så det var bara 75% kulturskymning (såg ju lite byggnader torna upp sig i närheten medan man shoppade). Köpte ett par jeans... men nu är det ju inte så jäkla billigt längre här, scheisse... Kronan från 6 till 8,50, just my luck...

Men sen gjorde vi en rolig grej till i helgen, vi var på inspelningen av en tv-serie!! Som några av er vet (om det fortfarande finns några som läser....), har jag en förkärlek till amerikanska komediserier! Att nu få vara med och se en inspelning var ju onekligen ett stort ögonblick! På hemsidan tvtickets.com kan man gå in och få gratisbiljetter till olika shower. Vi var på komediserien 'til death. Vet inte om den går i Sverige än, men gissa vem som var med? Raymonds brorsa!! I Everybody loves Raymond alltså, han är jätterolig! Här är en länk: http://www.fox.com/tildeath/ Nu vet jag ju vad vissa av er kommer tycka när ni ser den länken (flams i kubik etc...), men serien är faktiskt ganska kul...

I vilket fall, det gick till så här: Vi åkte till Sony Pictures, och sen fick vi, 300 personer, gå på led, single line!, genom studioområdet (så de kunde hålla koll på att ingen sprang iväg och trashade nån annan inspelning). Man, iallafall jag, misstänkte ju att de där skratten man hör i alla serier är förinspelade, men säger de att "Filmed in front of a live studio audience" så verkar det faktiskt vara det! Trodde vi skulle få sitta i nåt hörn och kolla inspelningen på nåder, men det var värsta showen!! Vi kom in en timme innan det började, och blev då, och under resten av kvällen underhållna av Roger, vår fluffer! Han skulle med andra ord se till att publiken var på topp och att vi skulle skratta så mycket som möjligt när de väl filmade.. och han var faktiskt rolig.. Så fick vi se avsnittet innan detta på tv-skärmar så man skulle ha lite koll på handlingen, vilket var bra! Därefter kom "the cast" in, och Raymonds brorsa körde värsta ståuppakten och så fick publiken ställa frågor! Fast jag vågade inte... Och sen fick vi då se när de spelade in ett avsnitt. Det var bara fyra scener, men tog kanske 2 timmar... Scenerna var dock väldigt långa, jag trodde att tv/filmtagningar var jättekorta och att de typ knappt behövde lära sig replikerna, men så var det inte.. Sen blev det typ 15 omtagningar eftersom de hade problem med repliker som "I'm a fully ordained minister" och penguin poop mm. Sedan var en del scener förinspelade, eftersom de skulle vara i en bil bland annat. Det var iallafall jättekul! Var fascinerande att se kulisserna och att se det liksom som teater fast att det är tv, och sen att se diskussionerna "på scenen" med massa folk, tex manusförfattarna, mellan tagningarna... och så nya tagningar av samma scen men lite annorlunda....

Och så blev publiken bjudna på pizza också, allt for att vi skulle vara glada... Det var ganska galet hela grejen, men kul!! Så imorgon ska vi faktiskt gå på en till! New adventures of old Christine, med Elaine!! Från Seinfeld alltså, så det blir faktiskt lite speciellt, och den serien är faktiskt rolig! Jag ska berätta sen hur det var...

Och, självklart, Dr Phil nästa!!!

Sen har jag faktiskt varit på teater också! Jag följde med en från min portugisiska Meet up-grupp och såg en föreställning som hette Clownzilla. Den var gjord av dramastudenter från University of California Irvine och handlade om en clownfamilj: http://www.clownzilla.net/HomePage.htm kanske inte du ska klicka på Ewa, har för mig att du inte är så förtjust i clowner... Den var bra, sen kul med lite "finkultur" mitt i min komediseriedimma...

Men nu är det dags att sova! Alltså inte på jobbet då, nu är jag hemma igen och klockan är alldeles för mycket...

Tschüss!

I badhuset och på bio

Idag var jag på vattengympa igen, det är hur bra som helst! Kommer aldrig gå tillbaka till vanlig Friskisgympa igen.. Inte minst för att det är skonsammare, vilket är bra för min del eftersom jag varje gång jag spelar fotboll känner att mitt smalben och lår inte sitter ihop på det sätt som vore önskvärt. Kort sagt, mitt knä är helt fucked up.
Var jobbigt idag bara, för när jag kom var det bara en tant till och jätteskäggige ledaren Scott. Att jag vet hans namn beror enbart på att det står en lapp med vem träningen är längst fram, tillsammans med lappen om Water Aerobics julfest 1 December, måste man ju gå på! Scott däremot utropade direkt "Hi Lovisa!". Jag har varit på hans pass två gånger för två veckor sedan! USA = landet där folk frågar vad man heter och kommer ihåg det också! Jag är imponerad! Folk man träffar frågar alltid noga vad man heter och kommer ihåg det. Det gäller inte enbart folk som vill tjäna pengar på en utan folk i allmänhet. En på mitt jobb skäms jättemycket för att hon inte vet namnet på en som jobbade på ett annat företag på vår våning och som hon nu enbart träffar på i kafeterian ibland... Känner mig dålig, försöker inte ens komma ihåg ett namn på någon jag träffar första gången...
Som tur var kom det iallafall två tanter till så vi blev fyra. Känns ju lite konstigt när det bara är jag och tanter (och Scott då), men det blir verkligen så ansträngande som man gör det. Sen känner man sig ju rejält nätt och vältränad i det sällskapet också... Trevlig stämning och alla småpratar lite också. Man vet dock att man har en brytning när man är med om en sån här konversation:
Tant: This pool is so nice!
Jag, något i stil med: Yes, and I think they had the Olympics here?
Tant: No, I am just trying out this class.

Efter någon minut kände jag mig helt tvungen att frasera om samma fråga igen, även om hon kanske inte på allvar trodde jag frågade henne om hon tränade för de Olympiska spelen...

Tycker det är så himla olika hur bra det går att prata engelska beroende på situationen och vem man pratar med! Är jag nervös/blyg går det helt åt pipan och pratar jag för mycket med andra utlänningar blir det inte alltid heller så bra. Om de inte är jättedåliga på att prata, då kan jag prata bättre.. Antar att det beror ganska mycket på hur avslappnad man är med situationen/personen man pratar med. Men lustigt att det kan låta så olika..

Efter badet och två pizzaslicar gick jag med Sara på bio och såg Changeling med Angelina Jolie. Det var inte direkt en feel good-film. Vill man må rent fysiskt dåligt passar den däremot bra... Det är en sann historia om en kvinna 1928 vars son försvinner. Den inte helt kompetenta men rejält korrupta Los Angeles-polisen lämnar tillbaka ett annat barn till henne och hoppas att hon inte ska se skillnaden.. Rekommenderas! Så är det ju Clintan som har regisserat...
Så är det massa fina spårvagnar som rullar på gatorna... hatar Henry Ford ännu mer nu...

Just ja, så vann ju Obama.. Följde valvakan på svt play... Tyvärr gick det inte lika bra med prop 8 som jag skrev om förra gången. Det var väldigt jämnt, men till slut kunde intoleransen kamma hem segern... Men det verkar ta tid innan de verkligen kan få igenom propen + att motståndarna vill förklara hela grejen "unconstitutional" Mal sehen...

Fick massa kommentarer på förra inlägget, det var ju roligt! Hmm... Ferris kan vara illa ute om Mr Peterson har börjat gå under cover förklädd till Cameron... Ja, det var antal röster ja mot nej och flest vinner. Men Ankeborg skulle knappast tillåta dylikt trams!
Här pratade de också om de otroligt höga förväntningarna på Obama och risken att särskilt unga väljare blir otåliga om saker inte händer fort, vilket det antagligen inte gör...
Kör absolut inget som kan vara kritik mot amerikanarna in their face (de som inte kan svenska och kan läsa den här bloggen iallafall). Inte efter att jag talade om för några tyskar att det var så roligt att de aldrig gick mot rött.... Tyskar vill inte direkt höra att de är ordningsamma (Ordnung muss sein!) och håller på regler... The truth hurts...
Soundtrack of our lives konsert lät ju kul, hoppas den var trevlig! Om några veckor spelar Lucinda Williams här, så det skulle jag gärna gå på. Men egentligen borde man försöka gå på mer lokala grejer när man är här kanske, typ inspelningar som man inte kan gå på hemma. Ska nog kolla upp det..

Men nu ska jag sova! Ska spela volleyboll kl 9 imorgon... Godnatt!

Galenpannor...

Här kommer min lilla rapport inför valet här i usa... Blir ju spännande att följa hur det går på plats. Vem som ska bli nästa president är dock inte det enda som det ska röstas om på tisdag. I Kalifornien och andra delstater kan man genom namnunderskrifter även komma upp med mer eller mindre galna lagförslag som folket får rösta om. Direktdemokrati alltså.. sen beror det väl lite på om man har pengar, resurser etc för att få ihop dessa namnunderskrifter etc..
I Kalifornien är det tolv olika propositioner som det ska röstas om, men sen finns det Measure R och dylika saker som det också verkar som de ska rösta om, så vet egentligen inte hur många det är..

Så detta medför att så gott som alla reklampauser handlar om "vote no on prop 2", "vote yes on prop 10" osv... Jag är väldigt skeptisk till hela grejen...

Som prop 7: "California Proposition 7 would, if approved, require California utilities to procure half of their power from renewable resources by 2025. California utilities will be required to increase their purchase of electricity generated from renewable resources by 2% annually to meet Renewable Portfolio Standard (RPS) requirements of 40% in 2020 and 50% in 2025." Det låter ju jättebra! Mer alternativ energi, javisst, ja till prop 7!

Men sen är det de som säger nej till prop 7: "Prop. 7 is so poorly written that it could hurt the cause of renewable energy in the state. Prop. 7 will force small wind and solar companies out of the market. Stop another costly flawed energy scheme. Vote No on Proposition 7."
Och vad kommer propositionen att kosta?

Hur många har tillräcklig koll för att kunna ta ställning och rösta om det här och 11 till propositioner!? Jag tycker nog det är bättre om folk som ändå kan något om ämnena (och som är folkvalda...) beslutar om dylika saker.. alltså inte alltid, folkomröstningar kan KANSKE vara ok i vissa fall, men att hålla på så här är ju lite galet..

Men vad som verkligen är totalt helgalet är Prop 8, the California Marriage Protection Act! Propositionen vill ändra Kaliforniens konstitution och förbjuda homosexuella att gifta sig... Den propositionen har ju fått en del uppmärksamhet om man säger så...
Det kan ju vara roligt att hålla på att amerikaner är lite knäppa och sådär, men detta är bara för mycket. Det är massa reklam för och emot på tv, och det absurda är att det helt har kommit att handla om att lära ut om äktenskap i skolorna...

Jag har sammanställt de galnaste yes on prop 8 från tv nedan:
http://www.youtube.com/watch?v=0PgjcgqFYP4

He's in second grade!
http://www.youtube.com/watch?v=7352ZVMKBQM

Lägg märke till plågade barnet:
http://www.youtube.com/watch?v=l61Pd5_jHQw

Alltså, hur tänker dem? Det är väl det som är själva grejen. Om man lär ut det i skolorna är det ju normalt, skulle det vara bättre att tiga om det så att det fortsätter vara någonting "fel" och onormalt. Jaja, det känns ju inte som något ni som läser den här bloggen inte skulle hålla med om, lika lite som Go Obama, men här är det faktiskt en fråga. Tom en på jobbet sa faktiskt nåt om det där med att det inte borde läras ut i skolan. Hur skulle det nånsin kunna bli tolererat om folk håller på så?! Apropå tolerans, här nedan är en till:
http://www.youtube.com/watch?v=4kKn5LNhNto&feature=related
It´s no longer about tolerance...?

Det blir ju intressant att se hur det går. De flesta är väl ändå förhoppningsvis mer vettiga än så här. En på jobbet sa att prop 8 egentligen bara är med för att locka republikaner att rösta.. Intressanta tider i vilket fall... Få se hur det går på tisdag, nu ska jag sova!
Tschüss!

keepin' myself occupied..

Tänkte skriva och berätta om mina senaste idrottseskapader, men nu är jag arg istället! Skulle gå på Neil Young-konsert imorgon, sett fram emot det flera veckor... Så fick jag ett mail ikväll ifrån där jag hade köpt biljetterna. Trevligt att de skickat ut en påminnelse tänkte jag, men så var det att konserten var inställd!! Vad 17. Vet inte om jag ska vara arg på Neil eller oroa mig för att han blivit sjuk eller nåt...

Men iallafall, senaste veckorna (eller sen jag kom hit) har jag försökt hitta allehanda sporter och dylikt för att dels få motion och att det är roligt, dels träffa lite folk. Det var ju ett spitze sätt i Düsseldorf för att få träffa tvättäkta tyskar.. Men här är det inte lika lätt.. Amerikanerna verkar inte direkt ha lag som vi där man också TRÄNAR. De har bara ligor och spelar matcher 1 gång/vecka. I och för sig kan man ju tycka att det är skönt att slippa träna, men det är ju mer då man hinner prata med folk liksom.. Har försökt hitta ett softbollag, men det var inte så lätt! Fanns någon liga City of Long Beach ordnar, men de har inte hört av sig, skulle kanske inte ha sagt att bara spelat några månader...

Istället var jag och Sara och provade på "kickball" i närbelägna Huntington Beach. Det är som softboll men att man sparkar en boll istället för att slå den med slagträ, verkade ok. Så blev hela den grejen inställd för att det krockade med "Monday night football" på TV!
Allt är så oorganiserat... saknar Tyskland.. Fick dock nys om att det fanns kickball med efterföljande pubrunda i Long Beach också, så kanske kollar upp det..

Sen har jag paddlat kajak! Men har fortfarande blåsor från det, roligt en gång men inte mer.. Men himla fint, det finns ett ställe som heter Naples bredvid Belmont Shore, och där finns det massa kanaler och fina hus... Man kan tom åka gondol där... Och så fick man se massa vita maneter, trevligt.

Men jag har iallafall efter många om och men hittat ett fotbollslag! Eller två (med lite samma folk i båda lagen), men det ena som är på 11-manna här i Long Beach var redan stängt för nya spelare för i år. Eftersom de har skador och dylikt får jag dock vara med och spela, bara jag säger att jag heter Leyla....... För Leyla brukar inte vara med tydligen... Var med en gång och typ småskämtade lite om det med de andra där, men sen visade det sig att de kunde bli diskade om det kom fram att jag var falska Leyla...
Mitt knä är dock inte helt med på att spela fotboll 2 ggr i veckan, så min nya identitet kommer nog dock gå om intet.. Ska spela i laget på onsdagar istället, på en konstig plan som är som en hockeyrink fast med gräs. Var där andra gången idag, och var jättekul! Jag hade tur, för åkte dit förra gången bara och frågade lite lag om de behövde spelare, och dem här typerna verkar jättetrevliga! Kul också att man på onsdagkvällar måste vara över 30 (eller 26, lite oklart) för att få spela.. Vi har en gråhårig "tant" i laget, men hon verkar ju vara bland de mest vältränade! Gick inte jättebra rent poängmässigt dock, vi förlorade med kanske 10-2... Fast det var tydligen bästa laget vi mötte, så nästa gång blir det andra bullar!

Så i söndags var jag och spelade tennis.... Det finns en hemsida som heter Meetup.com, där man kan starta grupper och träffas i verkliga livet. Såg att finns i Sverige också, men där fanns bara typ boring grupper som "Stockholms mötesgrupp för räntefri ekonomi".. Iallafall var det en grupp som ordnade tennis, och jag och Sara följde med en tjej på jobbet som är med där. Problemet var bara att nästan alla var riktigt dåliga.. Träffa bollen var inte ett krav för att vara med direkt. Det lustiga var att han som ordnade gruppen pratade vitt och brett innan om att han tycker det är kul att spela med alla, både bra och dåliga. Är de dåliga så kan han öva på att slå sina slag bättre etc... Sen var han extremkass! Han skulle spela med mig och Sara, och när han märkte att jag verkligen kunde spela tennis började han göra konstiga skruvbollar 15 m upp i luften och nån sorts servar med hemmagjord teknik för att impa/visa att det minsann var han som var bollgeniet här... lyckades han inte så bra med. Så blir nog inget mer med det, vilket var lite synd, är tennissugen!

Och sen har jag ju min vattengympa också, så nu är jag på gång!
Ok, det där var en väldigt lång redogörelse för mina fritidsaktiviteter... men nu är jag klar...
Hellskotta, klockan är tio över tolv... Sovdags!
Tschüss!

Update

Nu är det fredag, jätteskönt! Fast har inte ansträngt mig så jättemycket på jobbet, jämrans finanskris liksom... blir ju lite orolig..

Vi har iallafall köpt bilen nu! Känns bra, och den har inte gått sönder än.. Den låter lite skumt när man gasar, men så länge den inte stannar på nån freeway nånstans så är jag nöjd. I söndags åkte jag och Sara och en till svensk tjej med bilen till Santa Barbara, norr om Los Angeles. Det var jättefint, lugnt och stillsamt och klar luft... och alla husen är byggda i spansk/medelhavsstil, den enda stad i Kalifornien som har det så med allt i en stil, annars är typ alla hus olika här.. Så där vore inte helt fel att bo, med utsikt över havet, eller iallafall ett sommarhus (jättetroligt..). Så åkte man Pacific Coast Highway dit, precis vid havet.. På vägen hem skulle vi åka inåt landet och kolla, men fick dock åka en annan väg för det var skogsbrander i området...

Så borde jag ju ha en liten kändisupdate kanske... Åker man hela vägen till Kalifornien, och till Los Angeles därtill, förväntar man ju sig att träffa åtminstone en eller annan kändis. Därför blir man ju lite besviken när den enda kändisen man träffar på på två månader är... Runar! I went to Los Angeles and all I got to see was Runar, liksom... Tre av fyra svenskarna på kontoret var iväg till Handelskommarens årliga vodkatasting, och då var han där, pratade inte med honom, men vi blev nästan presenterade...

Men har lite annat saftigt också... de gör mycket filminspelningar i Long Beach, eftersom det finns mycket stränder och palmer här, men inte lika mycket folk och antagligen billigare än inne i LA. De spelar in CSI Miami nära vårt kontor faktiskt, känns ju lite otippat... Så om nån av er eventuellt kollar på det så får ni se downtown Long Beach... Jag skulle inte kolla den serien under hot ens annars, men nu borde man ju det...

Däremot var det kul i förrgår, för då var jag nere vid Belmonts swimmingpool, där simningen faktiskt gick i OS 1984. De har vattengympapass som jag provat på, rekommenderas, inte alls lika jobbigt som vanlig hoppgympa, men lika mycket träningsvärk! Ledaren har lovat oss (typ mig och ganska mycket tanter) att vi ska få "six-packs" till jul, men är skeptisk...
Iallafall, fick då höra att de höll på att spela in Dexter i restaurangen i samma byggnad!! Och att de brukar spela in det där + på stranden utanför! Kändes ju helgalet, det är typ precis där jag bor! Några av er har ju skrivit om Dexter, så nu får ni komma hit och hälsa på och kolla inspelningsplatsen! Efter gympan gick jag runt simhallen för att kolla... var lite vakter där, så frågade om jag fick gå där, och den första sa ja, men sen fick jag ju inte gå in, spelade dum turist och frågade, men det var "closed set"... Men kunde kika in när jag gick förbi... såg dock inte Six feet under-killen (det hade ju varit nåt, Runar och honom liksom!) Sen var det mer Security åt andra hållet, och eftersom jag var själv kände jag mig lite stalker-galen-aktig att gå runt där så jag gick hem istället, men var kul...

Uppdatering konstiga amerikaner: Har ätit en gång i veckan på ett ställe som heter Extreme Pizza (extremt fettigt, that is), och nu har de också lärt sig mitt namn, insane! Sen verkar hela kontoret (alltså inte mitt jobb utan resten av 10 våningarna) följa mitt cyklande, får hela tiden glada blickar när jag kommer in i hissen med hjälmen under armen, och galna kommentarer om att "vi är glada/stolta över dig som cyklar" Känns bra att jag tillför nåt, liksom......

Nu ska jag sova, godnatt!

Babysteps

Nu har jag inte skrivit på ett tag. Blir ju så när man måste lägga sig tidigt. Hmmm... går inte så bra.. Men jag säger som dr Leo Marvin, Babysteps! Alltså lite i taget. Vill gå och lägga mig tio, men kl tio-elva är det Seinfeld... Ja, har sett alla avsnitt minst tre gånger, men när resten av tv-utbudet består av tjockisar och dvärgar som ska ta sig igenom hål i rörliga väggar, samt ännu tjockare typer som åker vattenrutschkana, så suktar man ju efter lite gammal god och hederlig Seinfeld. Sen halv elva är det morgon i Sverige, och då vill man ju prata lite i telefon... Sen har jag börjat läsa "Nu vill jag sjunga dig milda sånger", eller "Astrid and Veronika" som den av någon anledning heter på engelska, och den är omöjlig att släppa, läs den! Vet att några av er där hemma läste den på bokcirkeln, vad tyckte ni? Så som sagt blir det lite sent ibland.. Men istället för som dr Marvin säger till Bob: "Take a vacation from your problems" inser jag att jag nog måste ta semester från Seinfeld... Kämpar på med andra ord!

Annars är det lugnt på jobbet. Som ni kanske har hört pågår en viss finanskrasch här... vilket gör att ingen vågar investera pengar (sen finns det inga pengar eftersom ingen har några, bara lån, och om de skulle vilja investera vet de inte hur för den bank de sätter in dem på kanske går i konkurs imorgon, ungefär.) Så nu sitter alla anställda och för in gamla fall i nya databasen... Eftersom det inte finns nåt att göra ska alla få gå en kurs som ger en en licens så att man får sälja livförsäkringar! Inte för att jag kommer göra det nån gång (vad jag vet), men man lär sig mer om försäkringar, så det blir bra. Tänkte förklara mer vad företaget gör också, men det får bli en annan gång, Seinfeld har ju redan börjat.. + att jag inte har allt helt klart för mig fortfarande vad företaget gör, även om lite bättre nu.....

I fredags flyttade vi in i nya lokaler också, helt värdelöst! Innan satt vi på vån 8 i ett mindre kontor, nu flyttade vi ner en våning. Det var inte optimalt innan heller, för då satt jag med ryggen mot de som är mest pratiga, men då kunde man ju iallafall lyssna. Nu sitter vi som i fyra avdelningar med skärmar med sex i varje, (fast i kontorslandskap) + lite fler kontorsrum än tidigare, och de pratiga sitter i andra änden. De jag sitter med är ok, men de som pratar absolut minst! Jag vill ju prata engelska och lära känna de där lite pratigare typerna. Hade ju en inte så bra erfarenhet av att inte prata tyska på jobbet i D-dorf, tror inte det blir lika illa här, men ändå... Vi får se hur det utvecklar sig. Företaget har utvecklats fort, de var tre pers som startade för ett år sen här på nedervåningen i huset där jag och Sara bor, sen i våras flyttade de till där vi satt förra veckan, och nu hit, med ca 25 stycken. Nu kanske det kommer gå lite långsammare med den lilla finanskrisen då. Ingen skulle bli avskedad fick vi iallafall höra...

En superbra grej är iallafall att det är klart med att vi får bo där vi bor nu även i fortsättningen, och det gratis!! Eftersom vi inte behöver betala nån skatt heller iallafall i år, så har vi helt plötsligt en helt hyfsad lön! Och bra grej nummer två är att en på jobbets svärfar ska sälja sin bil billigt, till oss! Så det blir jättebra, dels var han tydligen bra på bilar och har kollat den och så, dels är det ju bra med någon man känner. Skulle ju kunna bli hur lurad som helst när man inte kan något om bilar. Det är en Volkswagen Jetta (Tysk kvalitet!), och den ska vara pålitlig också, great!

Annars funderar jag lite allmänt på amerikanerna. Folk är så himla trevliga överallt! I Tyskland tyckte jag det var fascinerande att alla sa Hallo och Auf wiedersehen i hissen. Här går de ett rejält steg längre, de PRATAR med varandra i hissen! Och det alldeles hejvilt, tro inte du kan komma undan! Inte alltid förstås, men är man två i hissen och går ur lär man iallafall säga Bye, helst Have a nice day.. Och det här gäller folk man inte alls känner. Ibland hejar andra cyklister man möter på cykelbanan. Upp och nervända världen! Vet inte om det var andra svensken på kontoret som sa att svenskar som kommer hit antingen älskar eller hatar det... Jag tycker om det! Även om jag gärna är tyst i en hiss så blir det ju trevlig stämning när folk är glada mot varandra. Sen är det ju klart att typ servitriser måste vara supertrevliga då deras löner nästan består av dricksen, men det är ju faktiskt trevligt och folk blir trevliga tillbaka. Alla har trevligt.
Hmm... vet dock fortfarande inte om jag tycker det är trevligt eller bara konstigt att mannen på lokala Starbucks vid jobbet vet vad jag heter..... Först undrade jag om han skämtade eller nåt när han efter tre veckor bad om ursäkt så mycket för att han inte kunde mitt namn. Från och med dagen efter är det Hi Lovisa, a tall Latte as usual, Lovisa... Fast det är nog bra, särskilt som de har "dagens gäst" varje dag som får dricka gratis, nu kan det ju bli jag...
Utvärdering av folks trevlighet: Sverige: Surmulna (men skönt ibland..). Tyskland: Lagom? (tar lagom-titeln från Sverige???). USA: Bäst?? Just ja, Portugal: Dumma i huvet tänkte jag skriva, men menar så klart att de inte överhuvudtaget fattat det där med service, trevlighet etc... Men de är säkert lika trevliga/otrevliga allihop när man väl lärt känna folk, etc..

Dessutom har jag köpt flip-flops, obligatoriskt i the state of California, så nu känner jag mig lite mer local... Fick dock kombinerat skavsår och benhinnekänningar efter en promenad.

Sen har jag sett en rolig film också: Forgetting Sarah Marshall! Var skeptisk först, men såg sen att Veronica Mars var med så hyrde den. Och var jätterolig! Se den nu och tala om vad ni tyckte. Basta.

Nu ska jag sova. Talar inte om vad klockan är.

Bye-bye!

Nu jäklar!

Ni som känner mig (vilket borde vara ungefär 100% av er som läser det här) vet nog att jag har lite svårt att gå och lägga mig på kvällarna.. Facebook-gruppen "People who don't sleep enough because they stay up late for no reason" känns som en bra beskrivning på mig... Men nu är det emellertid slut på nattsuddandet! Från och med nu ska jag gå lägga mig i tid! Aldrig mer ska jag gå och göra gymnastikövningar på toa på jobbet för att hålla mig vaken! Inget mer pinsamt nickande! För att få lättare att hålla detta tänkte jag därför yttra mitt löfte här så att jag "måste" hålla det.
Hmm... bered er alltså på undanskyllningar, svepskäl och andra patetiska försvarstal i mina framtida bloggar... Nej, ska försöka inte tråka ut er, men ska bli intressant om jag lyckas klara av att börja vakna utvilad..

Annars har jag jobbat en del. Nu tror folk på jobbet att jag är knäpp/hälsofreak eftersom jag inte ville ha någon donut halv nio i fredags morse. Jag påpekade att det är för tidigt efter frukost, varpå nån svarade "donuts are breakfast" När jag sedan påpekade att det inte kändes bra för tänderna var jag bara konstig. Albert, som fyllde år, firade med tre, ev fyra (tappade räkningen) donuts.

Färris undrade om de var lika dåliga på det här med miljön och resurser, som på att äta bra mat. Tror de blir bättre, särskilt nu när folk verkligen märker av t ex att bensinen är mkt dyrare, kostar nu typ hälften av i Sverige. Men tror att de är bättre på miljögrejer här i Kalifornien än i andra delar av USA. De är väldigt intresserade av alternativa energikällor, de har t ex nån härifrån som är i Sverige och kollar samarbete om sånt stod det i UNT förut om.. Självaste Arnold är väl lite miljövän tror jag... Men sen äter de ju också lite bättre här, betalar mer skatt här (om det nu är bra), etc än resten av USA, de är lite föregångsdelstat eller nåt tror jag också. Men får kolla upp sånt där lite närmare..

Åt förresten värsta goda yoghurtglassen härute på 2nd street.. Man får välja toppings till, vilka inkluderar färska hallon, jordgubbar, choklad, kakbitar, blåbär och BJÖRNBÄR! Varför finns inte sånt i Sverige?!

I helgen var jag först på cykeltur i lördags! Mot Long Beach går den 9 km cykelväg jag tar till jobbet, och söderut går också en cykelväg vid stranden, vilken jag ville utforska nu. Problemet med den är att det går in diverse konstgjorda och riktiga floder efter Long Beach, så cykelvägen försvinner... De är inte helt usla med cykelvägar här, ska man cykla i USA är det antagligen här i LA-området man ska göra det. Ofta har de ritat i cykelfiler i gatan. Så även på Pacific Coast Highway, som går här i krokarna... Det är den som går längs hela Kaliforniens kust och som ska vara väldigt vacker. Kändes dock extremt läskig att cykla på! Även om filen var ganska bred så känner man sig ju lite oskyddad att cykla runt på en motorväg. Detta är bara några km, men sparar resten till en annan helg. Kom iallafall till "OC", Orange County, och Seal Beach, som tyvärr inte har några sälar längre.

Helgens stora äventyr var dock på söndagen, då vi hyrde bil! Jag körde, och kändes att man var långt hemifrån. Fick inte lära mig köra på fem-sexfiliga motorvägar av skurkarna på Mora Trafikskola.. Just att byta fil är något jag är dålig på! Annars gick allt bra, man vänjer sig förhoppningsvis. Så det blev Ikea (jag vet...) , dammsugarköp och storhandling. Var en riktig pärs att fixa allt! Behövde en del hushållsgrejer, samt gardiner etc. Men nu har vi det mesta och man kan börja fixa lite. Ska ta kort på mitt rum när det är färdigfixat... Men måste ändå ha en bil. Om inte för att åka tillbaka till Ikea, då Sara upptäckte att hennes vita byrå inte var vit utan mörkbrun... Men det är ett himla projekt och inte så lätt när man inte kan nåt överhuvudtaget om bilar..

Helvete! ...nu är klockan 23:20! Men var ju tvungen att skriva klart det här... men ändå en ok tid för att vara mig...

Guten Nacht!

"there´s a freak show going on under my shirt"

Har lagt upp lite kort härifrån på Facebook om nån är intresserad, däribland kortet ovan: Jag har skaffat en ny cykel! Den är så fin. En beachcruiser... Jag har cyklat till jobbet igår och idag och det var härligt.. Finns tyvärr inga cykelställ nånstans... Igår fick den stå fastkedjad helt ensam, men idag frågade jag och det finns faktiskt ett cykelställ inne i kontorets parkeringshus! Med plats för fyra cyklar till ett tiovåningars kontorshus... men det var ju knappast någon trängsel, stod en cykel till där bara. Men jag är glad att jag hittat så fin plats till slut och att cykeln förhoppningsvis får lite sällskap på dagarna...

De säger att folk stjäl mycket cyklar här. Det kanske är därför man inte ser några cyklar..not!

Men nu ska jag sluta skriva så mycket om min cykel, den är bara så fin...

Det är i alla fall inte konstigt att så många amerikaner är så feta, det är ju som sagt så mycket mat och frestelser överallt. Man tycker det blir normalt att äta minst två sötsaker per dag efter ett tag. Halva matbutikerna består av godis/läsk/chips. De säljer inte havregryn på lokala ändå rätt stora mataffären, däremot sju sorters färdig grötmix. En jag pratade med här sa att han inte hade fattat hur konstigt de äter förrän han åkte utomlands.

Förra veckan bjöd nån på munkar på jobbet och det var folk som tog tre stycken... Men sen finns det ju de som är mer medvetna också. Juristen Joel, som ändå bara har trivselvikt, tackade nej till fredagens pajbuffé eftersom "there´s a freak show going on under my shirt", det var veckans citat.

Igår åt jag dock inte så god ej färdig lax till lunch. Men vad ska man egentligen förvänta sig när de har gjort en asterisk i menyn för bla laxen där de varnar för att den inte behöver vara helt genomstekt och därför kan öka risken för matförgiftningar.. fast trodde bara det var en gardering mot stämningar.. Tänkte iallafall att nu ska jag inte vara så svensk (dvs att inte protestera, men i gengäld aldrig gå tillbaka till stället igen), utan istället säga vad jag tycker, trots att nästan ätit upp. När jag påpekade detta för kyparen ville han emellertid gå och hämta "managern"! Lite jobbigt, så jag började protestera mot det istället, att det inte behövdes. Borde kanske varit bufflig 50-årig affärsgubbe och skällt ut managern. Nöjer mig med att aldrig gå tillbaka till stället igen.

Att det var uppsatt en skylt på dörren om att ämnen i maten som serverades där kunde orsaka cancer retar ju inte heller smaklökarna direkt.

Nu i helgen gjorde vi en utflykt in till LA igen. Min Mitbewohner känner en i LA genom sin bror och han hade födelsedagsfest. Det var trevligt, först åt vi sushi. Måste bara säga att det var den godast sushi jag ätit! Precis som med all annan mat har dem i massa goda grejer och såser, inte bara rå fisk. Japaner ryggar säkert, men vadå. Den här helgen provade vi på att åka taxi hem på natten. Var halvlyckat eftersom taxichauffören var från typ Afganistan och inte kunde engelska. Han visste inte heller var Long Beach låg (5-600 000 inv.) Detta löstes genom att han ringde en hjälpligt engelsktalande kollega eller nåt som vi fick ge instruktioner som han sedan fick säga till chauffören. Fick se Long Beach Port/LA Port igen (en av USAs största hamnar), då han valde svänga mot "Pier S, T, U" istället för "Downtown Long Beach". Hamnen är jättehäftig, helt surrealistisk med säkert tusentals kranar överallt, men ej tre på natten. När vi kom fram och frågade efter priset fick vi dock ett "betala vad ni vill.." Stackars chaffis, inte lätt alltid. Måste skaffa bil...

Men nu ska jag sova, känner mig inte helt frisk, och flera på jobbet är sjuka, däribland S som jag bor med, inte bra..

Eller rättare sagt, nu ska jag jobba, internet la av igår kväll, så nu är det morgon...

Bis später!

Crap bike

Idag har jag haft en jätteskön ledig dag, vilket behövdes efter helgen.. Har varit nere på beachen... Fast först var jag och köpte cykel. Fick ett tips från en på jobbet om billiga cyklar på Wal-mart... Skulle köpa tidigare utsedd cykel igår kväll, men de skulle fixa till den eftersom bromsklossarna (eller vad det heter) tog emot hjulen. Så när jag kom dit och skulle hämta den var den borta. De sa att den var såld, vilket var konstigt när de ställde den inne på lagret med mitt namn på, men ändå. I vilket fall såg jag en annan, nyinkommen, som kostade 70 dollar istället för 112 som den andra. 70 dollar är alltså ca 450 kr, och detta för en 12-växlad cykel. USA är billigt, men redan där borde jag ha anat oråd... Märkte på vägen till kassan att även denna gick emot med bromsarna, men tänke att det kan man kanske fixa. Har tänkt hela förra veckan på hur sköna mina cykelturer på stranden till och från stan ska bli. Tyvärr ville crap bike annorlunda. Efter ca 30 meter fick jag outhärdligt ont i baken. Detta är den i särklass obekvämaste sadel jag någonsin provat. De där benen som sitter där nere, typ bäckenbenet, är i skrivande stund fortfarande ömma... furchtbar. + att cykeleländet gick sönder på vägen hem! Bakhjulet klonkade hela tiden, och när jag lyfte cykeln och snurrade bakhjulet för att kolla om det var bromsklossarna åkte däcket av fälgen. En snäll japan hjälpte mig med en provisorisk lösning, samt hur jag måste göra för att laga cykeln. No way, säger jag, crap bike ska tillbaka till Walmart och stanna där! Funderar på att köpa en riktig cykel istället..

Hata Henry Ford

För 80-90 år sen var Los Angeles tydligen lite som San Fransisco, med ett väl utbyggt spårvagnsnät som man kunde ta sig runt i staden med. Men sen fick en gubbe som heter Henry Ford en smart idé.. Tillsammans med lite oljebolag fick han köpa hela spårvagnsnätet och dess underhåll. Synd bara att Ford & co istället för att underhålla nätet rev upp all järnväg och gjorde motorvägar istället. Haha, tyckte dem. Så kan man också göra för att förstöra en stads möjlighet till fungerande kollektivtrafik inom en överskådlig framtid. Kanske ska varna Banverket där hemma, fall några mystiska bilmagnater dyker upp på kontoret..
Igår skulle jag och andra traineen (S kan jag skriva, av vad jag läst på andra bloggar verkar man inte skriva ut folks namn..) in till Los Angeles och gå på en kräftskiva som Svensk-amerikanska handelskammaren ordnade. Ett spännande tillfälle att utforska stadens kollektivtrfik alltså.. Jag var mer skeptisk från början än S som hade en mer optimistisk "det måste ju gå, vi kan väl stanna i Beverly Hills på vägen också-attityd". Sagt och gjort..
Det finns en sägenomspunnen metro i Los Angeles med ändstation i Long Beach. De flesta vi frågat har hört talas om metron, men INGEN har åkt den... Vår chef trodde sig ha sett metron vid något tillfälle.
Vi åkte iallafall kvart i tre med bussen från Belmont Shore där vi bor (den går 2 ggr i halvtimmen faktiskt!!!) till downtown Long Beach och tog metron. Inga problem! Gick typ var tolfte minut. Men tog 55 minuter till Downtown L.A... Därifrån tog vi buss till Santa Monica i ca 50 minuter. I centrum där fick vi vänta en halvtimme för att sedan ta ytterligare en buss och därefter gå. Vi var framme halv sju. Det är kanske 3-4 mil till L.A och sedan 1.5-2 till Santa Monica, kan tilläggas. Kanske kul att åka denna tur en gång som turist, men knappast igen. Det är deppigt också, för det är såklart bara fattiga och påverkade som åker kommunalt (som hon som frågade efter våra väskor, men hon var nästan medvetslös och inte farlig).
I vilket fall så var kräftskivan kul, träffade både svenskar och amerikaner där. Efteråt gick vi ut i Santa Monica, det är ett jättetrevligt område. Vi fick sova över hos några där och sedan på morgonen gick vi ner till en Farmers market och åt godaste fyllda omeletterna nånsin. Sedan tog vi oss efter många om och men samt via Beverly Hills tillbaka till Long Beach. Vi var hemma åtta... Med andra ord: man behöver en bil här. Hoppas Ford brinner i helvetet för det här. Så vi får se om vi får köpa bil, eller att man istället hyr bil, det ska vara rätt billigt. Jag får nog avvakta lite och fundera, har ju inte varit här så länge. Ska iallafall köpa cykel snart!
Oj, vad långt det här blev. Borde kanske egentligen mailat min lilla infrastrukturberättelse till Banverket istället, de kanske är mer intresserade...
PS: måste bara säga: imorgon är det labour day här= ledig! Och jag ska vara på beachen hela dan, haha!!

Life is good...

...frågan är bara hur många kilo jag kommer gå upp just därför... Men bara man kommer igång och rör på sig lite bara. Jag gillar amerikansk mat... det är ju bara att jämföra, drömmar och allehanda tråkiga smördegskakor i Sverige, dubbla chokladbrownies med glasyr och kolasås här. De har fattat att om man bara lägger ihop massa smaskiga ingredienser och toppar med kolasås så blir det gott! Det som är bra med Kalifornien är dock att de även har en del god nyttig mat också. Men mest onyttigt... Har efter tre dagar på jobbet märkt att mitt centralt belägna skrivbord även fungerar som "bjudbordet" med allehanda livsmedel uppradade.... Idag har jag således kunnat ta del av en 1,5-kiloslåda brownies samt två påsar popcorn på bekvämt armlängds avstånd... Vi är cirka 18 anställda och allt gick åt...
Vi hade "svensklunch" idag med svenska chefen, en svensk anställd och jag och Sara, den andra traineen. Åt färsk tonfisk, hervorragend! Det var schysst, vi pratade lite om jobbet och det praktiska. Har vi tur kan vi kanske få bo kvar där vi bor nu med lite rabatterad hyra, vore super! Vi pratade även om att försöka skaffa fram ett pingisbord till nya kontoret, vilket vore helt suveränt... men vi får se, det finns en del konservativa krafter på kontoret också... de är tre chefer, varav en lyckades införa jeansförbud när svenska chefen var på semester...
Nu ikväll var vi även ute med jobbet på gatan nära där vi bor. Det var jättetrevligt, åt massa friterade snacks och drack öl. Sen gick vi hem till en som också bor här i närheten och spelade Guitar hero på Nintendo och klappade hans två franska bulldogs. Jag saknar verkligen Tyskland, men måste ändå säga att det verkligen känns skönt att komma nånstans där man direkt förstår vad alla säger och kan prata obehindrat...

Lägesrapport

Ok, nu är jag på plats! Flygresan gick bra, var inte alls så farligt långt. Blev lite orolig när en halv lågstadieklass satt runt mig, men de var väldigt lugna och artiga faktiskt, tills sista timmen då de började sjunga allsång och kalla varandra fat pigs.
På flygplatsen träffade jag den andra tjejen som ska jobba här som kom samtidigt och en från jobbet som hämtade oss där. Hade med mig pinsamt mycket packning... Kabinväska, vanlig resväska, samt monsterresväska jag själv hade fått plats i. Sen golfbagen... Kanske inte hade behövt 30 t-shirtar, men slipper ju tvätta så mkt...
Första intrycket: Här är helt okej... Soligt, palmer och schysst mat... Vi bor i ett jättetrevligt område i Long Beach som heter Belmont Shores, precis mellan stranden och en gata med restauranger och affärer. Vi kanske ska hitta annat boende sen för det här är ganska dyrt, men det vore schysst att bo kvar i det här området isåfall! Bor man inne i Los Angeles måste man ha bil, här kan man cykla längs stranden till jobbet... Apropå jobbet så börjar det imorgon... scheisse.. Men det blir spännande. En annan av cheferna bor i våningen ovanpå, så idag följde vi med honom och en till och åt lunch, och sen fick vi en guidad rundtur i Long Beach och Orange County. Mil av stränder och en ordentlig Mall hann vi se...

Väntar på torkande kläder...

Håller på att packa för fullt! Problemet är att kläderna jag tvättade igår fortfarande inte har torkat... Eftersom klockan är över elva och jag ska upp innan sex imorgon, samt är hysteriskt ofärdig med packningen, så blir det här väldigt kort. Undrar lite vad jag har gett mig in på! Men de fyra senaste veckornas monsunregnande har ju iallafall gjort beslutet att åka lättare...
Jag skriver mer när jag är på plats, nu ska jag packa vidare..